Historik


Sundsvalls Golfklubbs Historia

Tanken på att bygga en golfbanan i Sundsvall fanns redan i slutet av 1920-talet. Det var dock först när skogsbolaget SCA flyttade sitt huvudkontor till Sundsvall som en golfbanan förverkligades och hade ett starkt stöd av SCA´s VD Axel Enström.

Klubben registrerades som nr 40 i landet. De första nio hålen byggdes på jordbruksmark som ägdes av SCA och banan invigdes 1953 av Prins Bertil.
Sedan SCA köpt den Ödlunska fastigheten med marken efter Ljungan hade banan 1966 utökats till 18 hål. Från hålen 11, 12, utslagsplatsen på 13 och från 14:e greenen ser man Ljungan – en av de stora norrlandsälvarna. 1970 överlät SCA banan med tillhörande byggnader till golfklubben.

De första nio hålen anlades på jordbruksmark och för att skilja de olika hålen åt planterades ett stort antal trädslag. När träden vuxit upp har man därför fått en mycket vacker och unik parkbana.

På det först byggda nio hålen från 1952-53 då nuvarande hål 17 och 18 också hörde, planterades många snabbväxande poppelarter (balsampoppel, svartpoppel, vitpoppel och asp). Även många salixarter planterades (sälg, korgpil, silverpil m.fl. pilar) liksom några mer mellansvenska trädslag (alm, lind, lönn och ek).

På de senaste byggda hålen som invigdes 1966 dominerades de i traktens vanligaste trädslagen (tall, gran, björk, al, hägg, rönn och en).

Vid Ljungans nedre delar finns många fornlämningar och på golfbanan finns gravfält på ett flertal ställen. De härrör från 300-1050 e.Kr. På röda träpålar mellan övre parkeringsplatsen och 8:ans tee finns nu information om fornlämningarna.

Banarkitekter är för de första nio hålen Rafael Sundblom och för de sista nio Nils Sköld. Sune Linde och Bengt Lorichs har under senare tid föreslagit en del delaljförändringar på banan.